Tazie

Ja, det är ngt jag e URKASS på!
Gör lite som jag känner tills allt rasar framför fötterna på mig.
Min ångest sätter sig i axlarna.. Vilket nu har resulterat i att musklerna i axlarna antagligen har en fin inflammation.
Skakar som fan om jag råkar sitta lite fel och de krävs inte mkt tryck på dem för att de ska göra ont i hela mig.
Ja de e la smällar man får ta antagligen. 
Se om ngn söt människa kan försöka massera mig lite så att de blir lite lättare.
Nu gör ju allt ont och känner verkligen hur jag spänner mig även om jag är "avslappnad".

Man ska verkligen ta hand om sig själv. Man måste de.
Jag måste verkligen bli bättre på de.
Så idag ska jag tvinga mig ut i friska luften en sväng så inte rygg o höfter blir allt för stela på mig.

Ibland tror jag nog att jag är lite odödlig. Efter tiden som passerat så kan man nästan tro de.
Men ngngång säger ju kropp o själ ifrån verkar de som.
Ska försöka ringa psyk i veckan o se när fan jag ska få min samtalstid... detta funkar ju inte..
Kommer verkligen bli min död om inget händer snart. Odödlig, eller hur? ;)

De e ju så med depressioner, att ju fler gånger du går ner i en ju svårare är det att ta sig upp igen.
Jag e nog inne på min tusonde depression så nu kan la tänka er hur kul jag har de nu med att försöka ta mig ur skiten o komma upp hel och levande.
Gör iaf mitt bästa även om humör o allt svänger som på ett stormande hav.

Klarar då fan inte mkt just nu men på ngt magiskt sätt lever jag fortfarande.
Glöden inom mig verkar vara starkare än vad den känns som.
Dock börjar jag bli trött på att alltid behöva övertyg folk om att jag klarar mig.
Jag gör de, på mitt sätt. Kanske blir ett piller för mkt eller ngt annat men jag klarar mig. 

Man kanske inte kan vara rädd om sig själv om man kämpar för sitt liv, för att överleva.?
De kanske inte är ngt man behöver prioritera just då.?
Jag gör inte de iaf. Jag är nöjd om jag bara får drömma mig bort mellan ångestattackerna.
Om jag får ett liiiitet uns av de jag vill i mitt liv.  Dedär svensson livet... Barn, villa och hund...
Då skulle jag vara nöjd...

Aja.. Nu ska jag försöka vakna nårra steg till sen blir de att kanske göra sig lite mänsklig ;)

Ciao!

Jao, denna dagen har gått i dimmans tecken.
Mest suttit o bara varit tom o haft döda ögon.
Men ändå lyckats städa lite o kollar på en dokumentär film om Ozzy.
Den va riktigt bra!

Märkt att vissa oroar sig för mig.. Kanske ibland lite för mkt.
Men ah, synd bara att de måste skrivas o pratas om de innan de blir oroliga.
Finns bara en som avslöjade mig utan att jag behövde säga ngt. 

Fast mest orolig för mig, är nog jag själv.
Ska ta en vecka nu o vila mkt o knapra vitaminer o försöka komma utanför dörren på iaf små promenader för att sen se om jag vinner ngt på de!

Nu börjar mina piller spöka så får la ta o lägga mig nu då. :P
Natti

Han hade åkt igår..
Det va som att han visste vad jag tänkte.
Är helt utmattad efter gårdagen. 
Kan inte riktigt fatta vad som hände.
Men på ngt sätt fick jag upp ögonen lite över hur det verkligen är..

Nu är jag trött som fan och livrädd.
Denna känslan är jag inte van vid. Denna känslan vill jag inte veta av mer.
Huvudvärk och illamående på detta med.
Min kropp säger nog ifrån. Men va gör man liksom... Vill bara sova. Tills jag har energi nog att möta detta.

Behöver allt stöd jag kan få. Men de e för mkt begärt..
Måste klara detta, antagligen på egen hand..

Nu ska jag iaf försöka orka resa mig en stund.
Kanske ta en frukt eller ngt o dricka sen måste jag nog lägga mig en stund.

Ciao!

Du stannade hos mig när jag behövde dig som mest.
Du höll mig hårt när jag ville falla till golvet.
Du torkade mina tårar när de rullade över min kind.
Du lät mig inte falla.

Du älskade mig när jag hatade mig själv som mest.
Du sa fina ord till mig när kroppen bara la av av gråten.
Du stannade, forsatte älska och höll min hand.

Älskar dig Rickard. En vän som dig är jag lyckligt lottad att ha.
Skulle ta tusen kulor för dig, bara för de du gjorde för mig ikväll. <3
Du räddade mitt liv ikväll! Tack!

Finare vän finns inte o han e MIN bara MIN lille Göte <3

Igår va tanken att jag skulle ut o svira lite på krogarna i stan..
Men så blev det inte riktigt.. 
Måendet och energin ville sig inte riktigt.
Kände detta redan när jag slog upp min trötta ögon på morgonen. 
Blev iaf lite barnvaktning som man fördrev med korsord och lulla lite fram o tillbaka i lägenheten.

Tezz passade på o fördriva tiden med att bara kladdmuffins o cupcakes. :)
Som vi senare fikade på ihop med carribean sunrise kaffe :)
Satt iofs o spelade mest igår. Det är nog de enda som kan tvinga bort alla jobbiga tankar och håller ångesten på avstånd. Så blir ju nårra timmar man sitter med datorn i knät och kämpar sig igenom spel efter spel.

När gänget drog iväg mot krogen blev de bara jag och Rickard kvar.
Han lagade lite mat åt oss sen kröp vi ner i soffan och kollade på The Descendants.
Sååå bra film. Både sorglig och rolig på samma gång.
DEN ska jag se fler ggr :)

Tiden bara flög iväg igårkväll o kom isäng runt 1.30.

Idag fick jag sova ut. De va efterlängtat, sov till 11.35 typ om jag inte minns helt fel.
Så nu har man duschat och fått i sig 3 koppar kaffe och 1½ cigg. 
Känner mig väldigt trött idag. Hoppas verkligen de ger med sig.
Dock är detta tveksamt med tanke på att jag ska försöka få i mig atarax regelbundet idag för att hålla ångesten på avstånd.

Ångesten har verkligen blivit värre. Och depressionen oxå.
Är spänd, allt gör ont... Känslig till max, kan inte ta ett skämt utan att på ngt sätt lyckas få de att bli ett personligt påhopp. 
De e verkligen KNAS!
Önskar bara att ngt kunde bli som jag önskar. Vill ha en fast punkt i livet som jag kan luta mig mot.
En punkt som är MIN och som jag vet finns där. 
Men en sådan har jag inte. 
Alla mina drömmar hamnar bara längre o längre bort.

Inte ens vänner kan lyckas få mig o tänka på annat längre känns de som. 
Använder på tok för mkt energi för att "låtsas" att de e bättre än de e.
Vet inte om de ser igenom mitt skådespel eller om de spelar med..?
Skiter iofs i vilket. Min familj vet nog inte ens hur det är. Ångestmonstret äter upp mig inifrån..
Tror inte ens att jag själv vet hur bra/illa det är med mig..

Någon som vet bra sätt att komma ut en ond cirkel?

Alla tips på hur jag kan börja må bättre är välkomna.
Och KUL saker man kanske kan gå en kurs i eller ngt skulle oxå vara kul o på tips om..?

En sak är säker iaf NÅGOT måste hända annars slutar detta aldrig väl...

Dax o kanske ta en cigg, platta till håret o måla tillbaka ansiktet lite?

Ciao!

Varit både bra o dåligt nu igår och idag.
Igår va de nog lite för bra.. 
Nästan ingen ångest, va igång hela dagen och fick tillomed in ett långpromenad med Tezz på 1½timme.
Plock o pill osv. Så de va hur skönt o bra som helst.

Idag däremot... Va rätt okej på dagen, började med kaffe o chill..
Plockade o pillade lite till sen kom Tezz hem från Willy med matkassar så va att plocka in o dela upp allt sen dra iväg till stan för o besöka bolaget och handla lite till på Netto.
Mötte även upp lille Göte där.

Men på bussen hem vände allt mot mig.  *poff* så va ångesten tryckande över mig.
Sorgsenheten la sig som ett tungt täcke över mina axlar.
Och efter de har jag inte redit kunnat komma tillbaka till normalläge...

Har iaf hade en mysig kväll med god mat och dessert. Flygande Jakob och Drottningmousse :)
Nu har både Tezz och Rickard åkt så nu sitter jag här som ett fån..
Nu är ensamheten sjukt jobbig men men.. 
Tar la mina piller o kryper till sängs snart ändå.

Imon e de barnvaktning och utgång som står på schemat.
Så borde ju se till o få lite sömn iaf.
Hoppas på en bra utgång imon även om jag tror att jag kommer försöka hålla mig nykter. 

Ciao!

Någon gång måste man inse att det är dax att gå vidare.
Ibland säger tillomed personer i ens omgivning att det är dax för de.
Men vad folk inte tänker på är att vissa saker tar tid att ta sig igenom och ibland finns det NYA saker som sätter käppar i hjulen. 

Det är i år 9 år sen min pappa tog sitt liv. Tog många år för mig att acceptera de och inse att jag inte kan förändra ngt. Men fortfarande verkar folk tro att jag sitter fast där.. Men så är inte fallet.
Under dessa år är de mer saker som hänt. Fler personer som har lämnat livet på jorden.
Okej, min pappa var utlösande faktor för att starta min bergodalbana..
Men det är allt annat som inte låtit den stanna.. 

Tror de hänt minst en jobbigt sak varje år som gjort att jag inte kan bromsa in o andas ren luft. 
Och med detta vill jag verkligen inte påstå att det är någons fel att jag mår dåligt och inte kommer vidare i mitt liv utan att de påverkat mig och haft starka band till mig att jag inte kunnat hantera.
All sorg och förtvivlan... 

Går vidare hela tiden även om många kanske inte märker detta. 
De som är vardag för andra kanske är mitt livs utmaning. Jag gör detta på mitt sätt.  Tänker inte försöka stressa på någonting. De funkar verkligen inte. Tänker inte vara mer modig än vad jag är. 


Att gå vidare kan oxå vara sjukt skrämmande.. Det innebär lite att man måste vänja om sig..
De mörka som man under många år byggt en trygghet i ska man lämna bakom sig mer och mer.
Ta första klivet in i ngn ljust främmande som man inte sett på många år.
Varför ska folk stressa och tvinga in en i ngt som man ser som skrämmande?
Detta året blir nog mitt mål att jag ska provsmaka på de som e främmande.
OM jag nu får chansen...

Nu har jag haft sjukt ont i mina höfter i flera dagar. Blir galen på detta.. gör såååå ont :(
Vetifan vad som e felet..
Knapra piller o försöka röra mig lite så kanske de blir bättre :)

Slappdag, ätit mat med Tezz o nu har vi suttit vid varsin dator nårra timmar.. 
Funderar på o tvinga med henne på en promenad..  Kan va skönt ju.. 

Ciao

Finns helt klart olika slags vänskap.
De finns olika kategorier av vart man placerar personer i ens närhet.
Kompisar kan vara personer man träffar o tar en fika o småpratar med lite då och då.
Bekanta kan vara de man känner till men inte känner och som man stöter på mitt i stan o kallpratar lite med, eller som man bara hejjar på för att bekräfta att man lagt märke till dem.
VÄNNER där emot är iaf för mig personer man umgås med ofta, som man pratar med om ALLT och som man alltid kan lita på.

Sen finns de ju lite andra vänskap relationer. 
Min absolut BÄSTA vän gör jag nog fan allt med. Om man ser oss ihop kan man nog tro att vi är ett par.
Med tanke på att vi kramas o myser JÄTTEMKT.
Lagar mat ihop, o tjaffsar lite.
De är en vänskap jag aldrig har varit med om tidigare.
Lite Friends with benefits men ändå på en djupare grund men inte djup så att de e ett förhållande. 
Ne de e svårt o förklara. Denna vännen är iaf den bästa jag har i mitt liv. <3

Sen har jag min lille sambo med. Lille Tezz fröken fisrumpa <3
Oxå en som man kan snacka med om allt mellan himel o jord. 
Gärna mitt i nätterna över en kopp te o ett par cigg.
Underbar liten sak som gärna gör saker åt en om man själv inte är på topp.
Hon kan vara lite som en "mamma" eller va man ska säga.
Tar hand om mig när jag bara ligger i sängen som ett litet miffo o inte orkar med varken livet eller ngt annat.

Vänskap mellan syskon är oxå ngt jag är lyckligt lottad med. 
Har 3 syskon varav de 2 äldre jag har en underbar kontakt med.
En relation som även där är djup och står mig varmt om hjärtat.
En underbar storasyster som jag alltid är välkommen hos. Som jag kan berätta de mesta för. Hon är en enorm stöttepelare i mitt liv. Älskar dig Sis <3
Sen har vi ju, bror lustig med ;) En jävla skojjare den, som man oxå kan säga vad som helt till. Har djupgående samtal med och som alltid ställer upp.
O lillebror som jag typ aldrig träffar men som jag älskar med, en riktigt lustigkurre som jag önskar jag träffade oftare men som jag ändå ser att jag har en fin relation till när vi väl ses.

Vänner och familj är nog de vackraste man kan ha.
När ngn ser en för den man verkligen är och inte ser alla jävla problem o brister. 
Finns för mina vänner o min familj så mycket jag bara kan. Ibland tillomed mer än vad jag egentligen orkar med.  Men kärleken till dem gör att jag klarar det ändå.

Nu har jag inte nämnt ALLA mina gullpluttar. Men ni vet vilka ni är o jag älskar er oxå.

Okej, gör ett sista försök o försöker få ihop ett liiiitet inlägg. 
Läget som de e nu är jävligt knas. 
Vet varken ut eller in. Bara driver med strömmen på ngt sätt.
Folk är helt jävla otroliga när de gäller tjat o gnäll, inte konstigt man aldrig kan vända allt o försöka komma tillbaka på banan.. 
Men men, jag lever iaf. Och de e nog tack vare alla söta människor som verkligen ser mig o ser hur de verkligen är.

TACK till er att ni finns. Älskar er oändligt mkt!

Idag har jag iaf varit på A6. Va tokdampig när Tezz kom hem så vi drog iväg en sväng.
Köpte 2 nya böcker, Trasig och Jag är femton år och vill inte dö.
Nu har jag lite o fördriva tiden med när jag inte orkar eller kan röra mig iaf. 
Lullade omkring på a6an o bara tog de lugnt. 

Skönt o komma bort hemifrån en stund.

Haft både Tom o Rickard hos mig idag.  Blev mat, kaffe och tigerkaka. <3
Nu ska jag snart dra mig mot sängen om jag kan sluta spela ngn gång. 
Jävla The scruffs-spelet gör mig galen. 

Imon åker min söte Göte o jobbar nårra dagar. Känns sjukt att veta att imon kommer de ingen o snuffsar på mig eller knäcker av mig :(
Men hoppas på att Tezz kommer hem fort imon så vi kan ha lite tjejmys o bara snacka.

Nu får de vara nog skrivet.  Liiite uppdatering iaf! Så ni vet att jag lever iaf. ;)

Ciao!

Ah men jävla bra att man alltid ska få nya problem.
Nu när jag väl kan sova på stilnoct TRO FAAAAAN man ska få biverkningar på skiten oxå.
E helt störd, vill bara gråta men de kan jag ju givetvis inte..
Hormoner o biverkningar till förbannelse hela tiden.

Orka med de, på varenda piller man äter så ska man få fucking biverkningar så allt rubbas ännu mer. 
:(

men men, bit ihop o va stark.. HAHA vilket skämt!

Fuck THIS!

Ciao!

Vaknade sakta men säkert efter första natten på stilnoct utan att legat vaken.
Liiiite bakfull av dem men de spelar ju ingen roll..

När jag va vaken nog hoppade jag ner en våning o drack kaffe o tjötade med grannen en sväng.
Trevligt som fan faktiskt. Hjälpte henne även med dedär förbannade bubbelspelet på fb ^^
Sen nårra timmar senare hoppade jag upp igen o slängde på mig en varm tröja o packade ner lite grejor för att sen sätta mig på bussen mot månsarp.

Där blev de fattiga riddare *nomnom* Waterworld, kött, pommes o beasås och lite Big bang theory.
Massa mysigt. Dock fruuuuuktansvärt kallt om fossingarna haha..
Men men.. Nu e jag hemma igen iaf. 

Kollat lite på tv. Sitter o slöar i soffan o funderar på ett vad.. Men tro fan inte jag orkar haha.. 
Imon blir de lugnt vad jag vet. Ska iaf till apoteket sen vetifan.. 


Sötot från Waterworld. Helt körd kille! ;) <3

Haft En fyra för tre race med Rickard idag.
Ät lite mat o slöade o dampade lite.
Hur skönt som helst.

Humöret går upp o ner hela tiden.
Men gör de bästa jag kan för att hålla de i iaf gråskalan.
Nu kollar jag på Irene Huss på tv o ska nog snart dra mig mot sängen.
Är ju en dag imon med.
Tror jag ska hjälpa syrran med håret då o sen se om jag o Rickard ska hitta på ngt. 
Sånt man får se hur de blir. 

Lagom trött då nya sovisarna vägrar funka. Istället för o somna o sova så somnar jag sen vaknar jag för ingenting o ligger mest vaken. Så man e lite av ett vrak dagen efter. 
Tur jag har mina imovane. :P
Hämta nya nästa vecka så kan nog bli kämpigt att få sömn i helgen men men.. bara 2 futtiga nätter så de ska jag la ta mig igenom.

Ne får bli sovisar o en huvudvärkstablett o sen sängen. 
Ciao!

Är som i en dimma, som om jag lämnat allt o min kropp går som på autopilot.
Den gör de som ska göras, reagerar som den borde i olika situationer. 
Dock är jag fysiskt sätt mkt mer skör. 
Minsta lilla gör ont. Har alltid klarat smärta men nu gör ALLT ont..

Ständigt spänd och ständig huvudvärk. 
Måtte detta ge med sig ngngång. För vem orkar detta?
Ska egentligen börjat höja dosen på mina mediciner men de har jag inte orkat med o ta itu med ännu.
Dels för att jag inte mår så bra, och vill inte riskera att de blir värre om jag får massa biverkingar. 

Måste komma ngnstanns i livet så att jag finner ork.
Men just nu är de bara som en dimma alltihop. Att komma ur sängen varje dag är ett projekt i sig. 
Att orka fungera en hel dag är ett annat. 
Sen förväntas man vara glad o full av energi.. TUR att man e så bra på teater som man är. 

Tror inte ens ngn fattar hur det verkligen är. Men vrf skulle de ens orka med de?
Varför skulle ngn vilja veta?

Jag är mest bara trött. Sova är de jag drömmer om hela dagarna.  När jag väl somnar är allt ont borta men när jag vaknar börjar mardrömmen igen. Önskar livet kunde vara så bra att man inte ville sova för att då kanske man missade ngt fantastiskt... men så lär de la aldrig bli.

Ne dags att låta autopiloten ta tag i denna veckans tvätt... 
Le som om att de inte fanns nårra problem och "leva" vidare.

Ciao!

Varit en tuff dag, som började sjukt tidigt.
Mellan klockan 5-8 va jag vaken i morse o va skitdålig.
Illamående yrsel och dunderångest.
Lyckades läsa mig lugn till slut o somnade om.

Dagen forsatte senare och har inte känt mig hundra alls.
Sjukt mkt tankar o man försöker liksom vara närvarande men dalar iväg hela tiden.
Tezz va gullig o åkte o handlade o sen åt vi + rickard bacon/ost-toast.
Poppis som vanligt.  ;)

Nu ikväll har Tezz dragit till en kompis och jag o rickard har suttit parkerade i soffan framför tv och dator.
Kände att nu precis innan Rickard gick att jag började må dåligt igen.
Men de e nog bara att hoppa in i en dusch och sen krypa ner i sängen o läsa..
Hatar o må såhär verkligen.  Har liksom inte kontroll över ngt. 
Söker närhet så fort tillfälle finns men samtidigt kan jag bli avståndstagande sekunden efter.
Så jävla störigt att de finns inte men va fan kan inte styra de. 

Tankar o känslor far o flänger hej vilt och jag liksom orkar inte redit sortera dem och mota dem.
Men men, de ger la med sig. Varit jävligt rörigt de senaste veckorna så inte konstigt att de orsakar KAOS i huvvet på en. 
Underbart o ha vänner o familj som bara finns där.

Nu ska jag strax skutta in i duschen o värma mig lite. 
Ciao!

Jahaja, här bloggas det dåligt. 
Har tillomed hunnit bli nytt år o allt.
Nyårsfirandet blev la mest en kaos då vissa inte kan slänga av tråkiga tankar o känlor och tankar.
Utan fortsätter timme efter timme att älta sitt elände och förstör stämningen.
Gick så långt att jag agerader fysiskt och då hade de gått på tok för långt. 
Men men, väl omhändetagen av sin pappa så kunde vi övriga skåla in de nya året med ett leende och enorm kärlek mellan oss.

Gårdagen spenderades typ i en nedsläckt lägenhet med lite mat o gotte o film. 
Läste ut min Cash-bok inatt med så ikväll ska jag börja med den nya. 
Hann inte börja då jag har haft både Mamma, Syrran och Rickard här.
Mamma kom o tjatade lite o fick 2 nya teer som va jättegoda, cigg och ett doftpaket.
Syrran va o hämtade lite musik o film och Rickard kom o lagade jättegod mat och myste lite med mig framför film och ett avsnitt av krokodiljägarna. Massa söta vombatar va där, vi blev helt kära i dom ^^

Nu sitter jag o tar de lugnt lite.  Rickard har precis åkt och Tezz kommer ngngång ikväll.
Ska kolla på Sommaren Med Göran nu vid 21 tror jag. 

Veckan ser lugn ut iaf.  Skönt de. E fortfarande skakad efter helgen..


Nyårs looken

Ciao