*Poff*

Hinner visst inte vara vaken allt för länge innan den tryckande känslan gör sig påmind.
Känner hur jag verkligen dunsar rakt ner i de mörka hålet igen..
Är van nu, van vid att de gör ont i mig hela tiden.
Att jag inte får de syre och det ljus jag behöver. 

Illamåendet kommer sakta krypande över mig... Hur fan ska denna dagen komma iland om de fortsätter såhär..?
Ska jag orka ta mig igenom denna dagen i helvetet oxå?
Va fan försöker man ens för? De blir inte bättre hur mkt man än intalar sig att de blir de.. 
Man ljuger helt enkelt för sig själv..
Tiden läker alla sår...?

Känner mig verkligen inte som människa. Känner mig som smutsig luft..
Som bara svävar omkring och plågar andra med min orenhet..
Spelar ingen roll vad jag gör för att känna mig mänsklig, eller hur jag försöker dölja dedär mörka ringarna kring ögonen. Det lyser verkligen igenom allt. Igenom smink, kläder och allt annat.
Mest syns de nog i mina ögon, i mitt uttryck..
Le Tess, LE!
Haha gör jag de ser jag la bara ännu mer plågad ut ^^
Fy fan.. mitt i all skit kan jag inte låta bli att bli ironisk och skratta lätt åt mitt patetiska jag..
Fy fan, en ynklig människa som inte kan,vet ngnting...

Fredag, och jag skiter i vilket!
Men alla andra, ha en underbar helg.. Vi vet ju redan hur min kommer att bli.
Ciao!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0