Tazie

Fy fan, denna dagen har inte varit rolig alls..
Har ju haft sina guldkorn som tur e.
Pratat med Rigga för första gången i telefon, snackade som vi kännt varann länge.
Haft min underbara syster på besök en sväng o snackat lite..
Sen utöver de har de la inte varit så jävla bra..
Ryggen e helt fucked up bara för jag inte tänker mig för när jag bär tungt o städar o gör saker över lag.
E mentalt ostabil, känns som att jag ska spricka när som.
Försöker trösta mig med att det bara e några dagar kvar tills jag ska till läkaren..
Pallar inte livet utan ngt som hjälper mig på vägen.

Känslor o allt blir så mkt mer intensivt o starkare.
De som kändes innan känns så in i helvete nu.
Går ju inte redit förklara heller så att ngn annan ska förstå..
Vet bara en människa som kan veta precis hur det är. Och de önskar jag att han slapp.
Lilla underbara människa att du ska veta va smärta är.. <3

Kämpar verkligen för att hålla allt samman men de går mot gränsen till att spricka för var minut.
Vissa saker går knappt att prata om för då attackeras ögonen med de saltaste tårarna.
Måste kämpa nårra dagar till..

Hatar att allt känns så mkt mer.. Hatar att jag förlorar så mkt..
Vrf kan allt inte bara bli bra? Vill bara att allt ska vara hanterbart för det är de verkligen inte nu..
Alla som man verkligen vill ha nära sig verkar bara försvinna mer o mer..
Känner inte ens vissa längre..
Lämna mig inte mer nu, klarar inte de..

Ingenting blir som jag tänkt de.. Inte ens min jävla födelsedag kommer bli som jag hade tänkt mig..
Fy fan!
Har iaf en nårra personer som visar att de älskar mig.. Tacka fan för de..
Och lilla kattaskrället med.. <3 mammas bäääs!

Nu blir de nog snart en dusch.. fryser ju halvt ihjäl..
Ciao!

<3