Tazie

Vi är alla omringade av falska människor.
Vissa tror vi så gott om att vi för sent märker att personen är oäkta.
Att vi kan vara så blinda.
Kan du se om en person är äkta eller oäkta?

Jag personligen försöker slå mig fri från dem jag inte tycker förtjänar min vänskap.
Men kan inte påstå att jag varit vän med någon som varit falsk.
Utan de har personen blivit under tiden av våran vänskap.
Finns personer som låter sig styras av andra osv.
Personer som börjar hata och prata illa om någon som innan varit en vän bara för att en annan vän inte tycker om denna personen.
Varför inte bara acceptera att alla har olika vänner. Sen om man själv inte tycker bra om alla så behöver man ju inte tvinga sig att umgås med dem. De är ju helt ett eget val.

Jag har vänner som inte tycker så bra om varandra men de skiter jag i.
Liksom tvingar dom inte att träffa varandra och skulle nog inte föreslå att de skulle det.
Men jag hoppas av hela mitt hjärta att dom accepterar att jag inte kommer välja bort ngn av dem.
Liksom KANSKE i framtiden kommer vi kanske hamna i en situation där alla 3 av slump möts.
Man vet aldrig men de mesta e möjligt.
Och jag kommer då inte orka ta någons sida. Vi är vuxna människor.

Men då tänker jag liksom på andra. Som är "vuxna" som uppför sig som 14 åringar.
Pinsamt faktiskt! Som typ skrattar åt andras problem och bara beter sig illa.
Det är hemskt faktiskt att vissa inte växer upp.
Vuxenmobbing kan det faktiskt kallas. Jag har "ex-vänner", talar inte illa om dem, sen kanske jag har åsikter att hon/han kanske gjort fel eller liknande men de e inget jag skriker ut till allt o alla.
Händer iofs väldigt sällan att de ens kommer på tal så. Om man ska skilja åsikter och minnen åt och hur ofta personer då kommer på tal så nämns personerna oftare i minnesdelen än åsiktsdelen.
Men de e nog så jag är. Varför snacka skit o lägga energi på människor som inte är del av ens liv?
Hallå man kan göra bättre saker än att ödsla tid på folk som inte förtjänar de.

Men de e la de, de e la så världen är uppbyggd. På något sjukt sätt ska vi uppleva hat och kärlek till varandra.
Men världen blir allt fulare med tiden. När jag va liten lekte vi tills man börja högstadiet typ, och nu ser man barn som inte ens är fyllda 10 år som försöker bete sig vuxet.
Lekarna verkar inte heller vara som det var förr. Det är som att man ska mogna snabbare nu.
Skitsnacket och de fulaste orden flyttar bara lägre ner i åldrarna.
Fattar inte hur vuxna människor tillåter sånt.

Börjar man redan som ett litet barn snacka skit och vara elak, hur kommer det då se ut när de kommer upp i ålder?
Jag tycker att killar och tjejer i min egen ålder kan bete sig som rent ut sagt riktiga idioter och sjukt omogna.
Men vi va ändå barn längre än barnen nu på något sätt.
Galet dehär kan man nog skriva hur mkt som helst om.

Men liksom vissa människor väljer mellan sina vänner. Tar olika sidor osv.
Och då e de vuxna människor. Tänk typ när era barn börjar komma upp i ålder hur de då kommer bete sig. Kommer ju bli total knas om de fortsätter såhär.
Jag är absolut inte guds bästa barn, verkligen inte. Men jag vet vilka fel jag gjort i mitt liv och fått betala för det oxå.
Men jag tänker aldrig bli den jag varit. Kommer aldrig gå tillbaka. Mkt jag gjort ångrar jag. Men ser de som en erfarenhet.
Jag tycker de e illa med allt skitsnack och all falskhet. Men är fullt medveten om att jag inte alltid har varit/är fullt ärlig. Men mest osann är jag mot mig själv numera.

Har åskiter, varav vissa jag delar med andra människor. Men de innersta åsikterna och kanske de hårdaste åsikterna behåller jag ju för mig själv. På de sättet hamnar jag inte i trubbel.
Se där jag e inte bara snygg jag är smart oxå ;) haha

Kommentera gärna!

Natti!