Tazie

Just nu är allting som de inte ska vara.
Tapper greppet om vad som är verkligehet och påhitt.
Jag känner på tok för mkt, men känslan av att jag är vilsen tar över mestadels.
Jag vet inte vad jag vill längre. Och detta bara över en natt.
Känner mig dum och missförstådd.

Vet precis vad jag kan göra för att svika er.
Vet precis hur jag ska göra och säga för att få er att backa, när jag egentligen bara vill ha er nära.
Känner att misstag är på väg. Det är så lockande att göra liiite fel, så man kan backa tillbaka och börja om igen.
Känner mig tom, ledsen och jättevilsen.

Att behöva klistra på "happy face" är inte de lättaste och tillslut blir jag så trött av att låtsas vara ngt jag inte är och de enda jag kan tänka på är sängen.
Jag vet att jag inte är hel, är en rätt trasig människa.
Är aldrig 100% ärlig eftersom jag vet vad jag får höra tillbaka.
Saker jag inte vill höra för de är så fula numera.

Vissa som läser kommer se mig som svag och larvig. Men ne de e inte så.
Är stark som fan, och larvig är jag inte heller jag är bara ärlig.
Men man kan inte vara stark jämt. De funkar inte så.
Inte för mig iaf.

Mår illa av alla känslor och försöker hålla mig borta från allt som kan ha med tunnelseende att göra.
Vill inte tabba mig, samtidigt kan de vara sjukt skönt o få göra de ibland. Liksom som att ladda om batterierna.
Ne jag har ingen o prata med heller. Ingen som orkar lyssna eller förstå.
Min psykolog har jag inte de förtroendet för ännu så henne säger jag så lite jag kan till.

Rätt eller fel?
Nja rätt för er är oftast fel för mig.
Livet i min värld med mina känslor. Och en sak vet jag, många skulle inte klara en dag.
De e de som gör mig till en så stark människa. För jag vet, känner och kämpar för att slippa undan detta.
Vi får helt enkelt se hur denna dagen blir.