Sömn kan göra underverk!

Äntligen fått sova inatt.
Va svag igår, kändes som att livet skulle ta slut för mig.
Jävla biverkningar!
Älskade Tezz du anar inte vad du gör för mig genom att bara finnas.

Min kropp orkar inte mycket alls längre.
Det typ stängs av när de behagas.
Inte lätt o vara hundvakt då när man typ e långt hemifrån på en promenad och man känner att de enda som kan rädda en nu är att man får lägga sig ner ett tag.
Det är först när jag kämpar emot den känslan allt blir så mycket värre.
Svetten sprutar från mig, musklerna darrar, blodsockret sjunker och paniken växer fram.

Under loppet på 40 min under en promenad har jag nog haft dödsångest 2 ggr.
Känns som att man bara är på väg att klappa ihop.

Din enegi gav mig styrka att orka lite till.

Sigge är inte heller lättast att va ute med, han bara drar ju hela tiden.
Och va lagon kul o möta en löptik när enegin och orken låg på minus.
Inte nog med att jag förväntade mig en flygtur så kändes de som att hela armen skulle ryka av.
Men man har mer styrka än man tror. Snavade ett steg framåt sen stod jag stadigt som berget igen.

Du hör mig inte skrika, du är döv.

Legat och läst en stund i nya boken. Teresa Cooper - Inspärrad.
Än så länge helt okej, men kan tänka mig att de snart börjar hända massa spännande o hemska saker.

Snart blir nog Sigge hämtad med. Ska innan dess försöka dra en svängom med dammsugaren, kattsand all over the place ^^
Måste ju ha lite ordning o reda även om man inte e så pigg. ^^ <3




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0