Tazie

Sitter o funderar hur jag lyckas hamna på kläm med de som säger sig vara mina vänner.
Lite mysko dedär.
För jag ställer om mig o anpassar mig efter dem hela tiden. Gör allt jag kan för att finnas där för dem.
Men så fort jag tänker lite på mig själv o sätter mig själv i första hand så blir de oftast väldigt fel.
Då blir jag en ond jävla människa verkar de som.

Gör mina val efter alla andra oftast. Tänker väldigt sällan på hur jag mår, vad jag behöver osv.
Men allt går till en gräns då jag MÅSTE för en stund får sluta tänka på alla andra.
Verkar som att de bara finns typ en person som ser mig, som ser hur de skadar mig när jag bara tänker på alla andra. Denna personen är även så söt och låter mig informeras om vad som händer med mig när de börjar gå för långt. 

Ska jag finnas för mina vänner måste jag även få tid att ta hand om mig själv lite.
Måste får göra de JAG vill oxå. Har ett sjukt begränsat liv just nu. Och de funkar inte för mig om jag ska ta hand om andra och mig själv på samma gång. Har god lust att göra en helvändning och bara köra mitt race. Men vet att jag bryr mig för mkt om andra för att kunna göra de.

Vill verkligen inte att de ska bli massa tjaffs så fort jag tänker på mig själv nårra timmar.
Gör faktiskt vad jag kan göra att finnas för alla som behöver mig mer eller mindre.
Jag är oftast väldigt för snäll, låter alla spy ut sina problem hon mig.
Men tänk på de att jag faktiskt påverkas. Jag måste ju på någon sätt få lasta av mig de som jag får till mig plus mina egna problem. Och med de behöver jag egentid o få tänka på mig själv.

De kommer kanske en dag då ni kanske kan förstå vad fan jag går igenom med allt från alla andra.
Kan inte vara allas psykolog när jag inte har ngn själv.
Så eftersom jag inte har ngn själv så blir de ibland att de inte krävs mkt för att jag ska strunta i alla annat och bara göra så jag själv mår bra. Om de så väl e att jag e ensam eller träffar ngn jag tycker om.
Ser inte ngt fel med de. Måste ta hand om mig själv oxå.

Jaja, Nog om de. Sjukt behagligt väder ute.
Suttit lite på balkongen o filosoferat och drickit kaffe.
Texas försökte begå självmord de en fågel flög förbi o katten hoppade högt utav bara den.
Men han hoppade inte ut från balkongen iaf.
Får se vad som sker idag. Tezz ska antagligen komma förbi på lite kaffe så ska la ställa mig o baka ngt gott till kaffet tror jag. :) Men vi får se vad orken och motivationen säger om de. Liiiite svårt att ta mig för saker bara sådär ibland. ;) Men de blir nog bra iaf. Kolakakor eller muffins e ju faktiskt inget svårt o göra och ta typ ingen tid alls :)


Ciao!